cockeyedcharlie

(jag satt precis och rökte vid fönstret, med well i wonder i öronen. Efter ungefär halva låten hör jag ett ljud, jag tar bort ena hörluren. det verkar komma från hamnen, det där tjutet, och det låter som den där alarmgrejen som sätts på den första måndagen varje månad klockan tre. Jag minns att jag hörde den i förrgår, och tittade på klockan, den var tre. det är lugnt, den ska låta nu, tänkte jag. Men nu när jag hörde den blev jag orolig. Alarm. vadå för alarm, varför alarm? Är jag den enda som hör det här just nu. Jag kände mig ensammast i världen. snabbt började jag få för mig saker, explosioner eld och krig. ond bråd död. jag tänkte: okey, ifall det verkligen är sant, ifall jag är sekunder ifrån att dö eftersom någon precis ska släppa en bomb över mitt hus, vad ska jag tänka på, vad ska mina sista tankar handla om? det visade sig att jag inte behövde fundera så mycket över det: minnesbilder ifrån min barndom kom upp. jag tänkte på min morfar, och morrissey sjöng: please keep me in mind. när regnet i låten började fadea in, så slutade det tjuta. ingenting hände, det kom inga bomber, det rann inte blod längs gatorna. allt blev bara stilla och tyst igen. Och jag som var så säker på att dö.)