- Are you an idiot? - No Sir, I'm a dreamer.

blabla tråkig fest igår, runt fyra har de flesta åkt hem eller däckat och jag jobring + ågren sitter i soffan och är sentimentala, speciellt killarna. två timmar senare har vi flyttat på oss till skansen krona. vi sitter uppe på en av de där sten portarna och vinglar med benen, pratar om saker vi ångrar. i några sekunder var jag nära till tårar, men jag höll tillbaka. stolthet? nej, jag bara orkade inte, ville inte sjunka ihop och förstöra, det var för fint och semisentimentalt. en av de bästa stunderna jag haft på länge, och jag behövde den verkligen. det är synd att ågren ska flytta till falun om en vecka. nå nå, två timmar senare drog vi till mig. de fick smaka på min famösa kokossoppa och såklart nudlar med ost och salami. runt tio på morgonen bestämde vi för att kolla på closer, men vi borde förstått att det aldrig skulle funkat. alla somnade i min säng.
imorgon ska vi alla hänga hos jobring och kolla på tre filmer. ågren tar med sig the fountain, jobring tror jag valde interstate 60 och jag har inte bestämt mig än. kanske saló, disco pigs eller Hiroshima mon amour? Och jag tar nog med mig satiemania också, som en bonus, för ingen av pojkarna har sett den vackraste tecknade kortfilmen någonsin, and its a cry and shame.

saucy puppet show

ibland kommer jag att tänka på en låt som jag inte hört på flera år, som jag kanske tyckte mycket om eller bara hört några gånger, still enough. och jag får en urge, jag bara måste lyssna på den igen. förra veckan var det prince - cream, jag dansade runt till den några gånger, bytte om till den innan en lång kväll på stan, it was nice. och nyss kom jag ihåg att jag en dag för längesedan fastnade för lenny kravitz - again. nu har jag lyssnat på den och jag känner mig helt pleased. det brukar bli så, som om en till bit fallit på plats, ett till minne som återupplivats från glömskan. im a sucker for nostalgy. men så finns det flera låtar som jag hört och fastnat för, men som jag förmodligen aldrig kommer få höra igen, för att jag inte minns varken band eller låtnamn. kommer ihåg en video jag såg i rumänien 2004. det var en tjej som sjöng på italienska (eller portugisiska, kanske spanska?), men det finns ingen chans att jag kan googla fram ens en bit av texten för jag har ingen aning vad hon sjöng då. och jag var dum nog att inte skriva ner vad hon hette. fan! nästan exakt ett år senare hörde jag den låten på kharma (en bar) och jag blev helt extatisk, sprang fram till bartendern och frågade om han visste låten, men nepp, ingen verkade veta. fan ta dem. när jag tänker på den blir jag lika förtvivlad varje gång, jag vet att jag skulle mått så jävla bra om jag bara hittade låtjäveln. men jag antar att det är hopplöst, och jag hatar det. unfinished business. detta är typ lika jobbigt som det faktum att jag inte kan hitta fantasy island (med malcolm mcdowell) någonstans! gud hur svårt får det vara? och varför, oh why, måste jag alltid bli så besatt i allt?

grey matter

smygpremiär för da matteos nya café/restaurang/whatnot med gratis vin och mat, ay yeah! sen drog jag och simon vidare till henriksberg för att spela biljard mot anders och martin. 5-2 till mig och simon, så stack han hem, vi tre som var kvar spelade en match till och jag slog dem igen, men det är ju alltid så. jag har "nybörjartur". mamma och pappa är i italien nu och njuter av bra väder. det skulle jag också gjort om det slutat regna. jay leno på teve, ryan adams har precis börjat sjunga. han låter sötare än han är, jag hatar sånt. imorgon ska jag laga kokossoppa igen, och mer vet jag inte. jag väntar på något.

cold is the new warm

6.42, jag har precis kommit hem, jag har inte sovit men jag är inte sömnig heller. mellanläge, feels good. väntar på att äggen ska koka så jag äntligen kan äta något. dagarna efter roskilde är dimmiga, jag vet bara att jag druckit varje dag, kanske inte alltid varit full, men påverkad. jag orkar inte dricka mer. igår klippte jag mig, tänkte bara toppa håret lite men när jag väl började.. well, i got carried away, och nu är halva håret borta. feels good! nästan hela veckan är uppbokad med film; jonathan har fortfarande inte sett christiane f så vi ska titta på den tillsammans, pierre håller förhoppningsvis på att ladda ner zodiac och en hel del skräckfilmer ska vi hinna med hemma hos mig eller hos pontus. feeels goooood!

Anti Streetwalker Activist

vaknade på en madrass i linné med halsont, still drunk. tog mig hem, åt soppa, läste i annas nya bok om seriemördare som kom med posten och fastnade i köket några timmar. Ett annat mystiskt paket fanns i brevlådan också, det var postat till mamma från ungern och jag visste med det samma vad det innehöll; passen, nycklarna och korten som blev stulna. men no money, såklart. jaja, "de behövde väl pengarna" sa pappa ironiskt över telefonen. en lapp fanns också med i paketet, skriven på poorly engelska, undertecknat N. Jag undrar vem N är. Det kändes sjukt filmiskt att öppna paketet och läsa lappen, jag förväntade mig att någon skulle ringa på dörren och kidnappa mig, men nothing noone. fuck it. jag skulle ätit sushi lunch med jonna idag, men jag orkade inte lämna huset. jag skulle åkt till anna för en stund sen, men det regnar och jag orkar inte lämna huset. ciggen tog slut inatt och jag har inte rökt sen dess, har inga kvar (förutom några äckliga roxboro), men jag orkar inte gå och köpa heller. jag har ont i halsen och jag är ändå sugen på cigg, vet att jag inte borde men de där bruna äckelciggen börjar bli lockande.

GO´ FESTIVAL!

Roskan roskan, det lerigaste och skabbigaste jag någonsin varit på, men det var nice! att campa i tält (som man inte ens kan sträcka benen i) med gegga så långt ögat når sög, men jag gör det fan igen för att få uppleva grymma spelningar. Beirut var det bästa jag sett live sen Moz och dessutom upptäckte jag en del nya band, bland andra Goose, Akron/Family och Fanfare Ciocarlia. Det enda jag är besviken över (förutom torsdagens monsunregn) är att jag missade björk och trentemöller (missade även beastie boys men jag hörde att de föll platt på röven, danskt uttryckt). Jag är sugen på kokos soppa och jag saknar nätternas shenanigans med baileys och öl, att dansa med sketna stövlar och såklart Tom Cruise Camp kidsen. Yaya, jag är glad att jag var där och jag är glad att det är över. Nu tlll en månad av ensam hemma goes gbg.
fuck yeeee

looking ahead

Jag äter pasta med pesto och gissa vad jag tänker på (vem?). Snart onsdag, snart roskilde, nice men också jobbigt. jag är ingen tältmänniska, hatar sånt, hatar gyttja och jag skulle gått ner på alla fyra och bett solguden om sol och regnguden att dra åt helvete ifall jag bara trodde på dem. nå nå, imorgon köper jag gummistövlar just in case. När jag kommer hem från festivalen, most likely förkyld och skabbig, står huset tomt. Mommy och daddy är då i rumänien och jag har en månads ensamhet att se framemot. i cant wait, och ändå är jag lite nervös. det är mest nätterna som skrämmer mig, of course, alltid nätterna. jag hör oljud som egentligen inte finns och jag får för mig att jag ser figurer lura i ögonvrån, men aldrig är det något. Its all in my head its all in my head, jag vet, men det räcker. förhoppningsvis kommer jag inte behöva spendera alla nätterna ensam..