substitut

Jag somnade en stund som jag alltid gör när jag kollar på teve liggandes i sängen, och jag vaknade upp helt förvirrad för några minuter sen. Förvirringen berodde på ännu en konstig dröm som jag inte kan förklara eller försvara. Jag drömde att en räv och en anka försökte ha sex på min trädgård. Räven liksom hoppade upp på ankans rygg och började jucka mot den men det gick inte riktigt.. så hoppade den av, de luktade på varandra och tillslut började de prata. De kom på att båda var av det kvinnliga könet och var frustrerade över att de inte kunde få varandra. Jag vet inte ifall detta tyder på min egna frustration eller whatnot men eh, i love my dreams. haha. Jaja, det bästa sättet att komma över någon är att ersätta den med någon annan, så please xxxx kan du inte komma hem snart och ringa mig så att jag inte längre tänker på Mr N varesig jag vill eller inte?

skindeep

Av någon konstig anledning kom jag att tänka på Warren G feat Sissel - Prince Igor för en stund sen (haha minns ni den?!) och jag var tvungen att lyssna. Gud det måste varit åtta år sen jag hörde den sist, men när hon börjar sjunga blir jag lika kär som förut. Hennes version är bättre än originalet, sorry Borodin men din kör håller inte ett ljus mot Sissel. Fast det kanske har med nostalgi att göra, jag vet inte. Efter att ha lyssnat på prince igor ett antal gånger började jag gräva fram all annan opera på datorn och det första jag alltid tänker på är ave maria, och jag minns aldrig vad kvinnan som sjunger heter, men nåväl. perfekt. De senaste veckorna är den enda operan jag lyssnat på Anthoine Boesset - Nos esprits libres, vilken iförsig aldrig blir tröttsam (gud när hon sjunger solo, help me im drowning), men jag suktar efter mer. Jag vill gå och se en opera, det spelar ingen roll om jag skulle vara tvungen att klä upp mig och tvinga på mig högklackar, its worth it! Jag skulle helst vilja vara rik så jag kunde hyra en operasal och bestämma "spelningslistan" själv, sen bara sitta tyst och lyssna i två tre timmar. make it happen god, make it happen. hahah, är klockan redan snart fem? where did all the time go..

maybe i could live in a windmill?

Klockan är redan tre, jag fattar inte? VH1 på teven, mute, nyss spelades beyonce feat shakira videon och jag kom på varför jag gillar shakira mer än beyonce. Grejen är att shakira är naturligt het, sättet hon rör sig på, alla hennes moves, de kommer inifrån. När beyonce gör det känns det konstlat, ansträngande på något sätt, som om hon really really vill se het ut och pressar fram varenda sexycell hon har, så att det kommer ut ur teven och slår mig i ögat. I dont like that. Hon behöver liksom inte ha en suktande blick med halvöppen mun när hon kråmar sig mot väggen, det räcker med bara kråmandet, trust me. shakira's got it, go shakira. eh.
hursomhelst! jag hatar pizza. jag fattar inte att jag aldrig lär mig, att jag alltid glömmer bort att jag hatar pizza. Pizza är så, fan, jävla jobbigt. Jag blir liksom sugen på det, när jag är ashungrig, och så lägger jag in en pizza i ugnen och väntar i sisådär 20 minuter tills den är klar, och blir bara hungrigare för varje minut. Sen typ, halvvägs in i pizzafan är jag redan mätt, men det är fortfarande gott så jag bara fortsätter äta som en jävla duva och när tallriken är tom svär jag och kommer på att fan, jag hatar ju pizza?! Och jag får inte bort den äckliga pizza smaken ur munnen på flera timmar, oavsett hur mycket jag borstar tänderna eller röker. fuck pizza. fuck it. never again säger jag.. im such a liar.

the wisdom of jack handey

Anytime I see something screech across a room and latch onto someone's neck, and the guy screams and tries to get it off, I have to laugh, because what is that thing?!

I know what is pleasing.

Snackar med Sanjin på myspace och för ett tag sedan öppnade han mina ögon för Joan as Police Woman. Ifall jag dör av hjärtesorg är det Real Life som ska spelas på begravningen. Pianot vaggar, hennes röst får mig att blunda och jag måste le, det är så fint.

It's true what they say about me,
That I?m out of my mind but I think that you like it

So take the chance
Be reckless with me

Den har varit på repeat i över en timma, men det är lugnt, jag tröttnar aldrig. Han berättade förresten också om att hon var ihop (dateade?) Jeff Buckley när han dog, och hon turnerade med Elliot Smith innan han dog också. Suspekt? Ifall jag av någon konstig anledning skulle falla kall mot golvet nu, lyssnandes på henne, dont worry. De hittar mig med ett leende på läpparna imorgon.

I've never included a name in a song
But I'm changing my ways for you
Jonathan
I need you to know
I need you to know

That I'm real life

If only for today

Min nya favoritlåt: Berlin - take my breath away. En gammal klassiker som jag alltid tyckt om, men nu kan jag inte få nog av den. Jag bad Nico spela upp den hela tiden när vi rökte i sängen.
Nico: I dont know what I think about it..
Jag: Its fucking good!
Nico: Yeah but its kinda cheesy..
Jag: I know, but its cheesy in a good way..
Nico: Yeah, but still.
Jag: Oh shut up, its great!
Och självklart tog han med den på skivan som har spelats på repeat sedan jag kom hem. i love it...och jag vill tillbaka, haha fuck!

In other news, jag är lite uttråkad sen jag kom hem, har inte umgåtts med några andra än familjen. Crashade hos anna igår för jag ville inte sova själv. Och så idag, midsommar, och jag orkar inte ens leta upp någon att hänga med, eller ja, smsade jobring men han är självklart på lövön. Istället höll jag mig på rummet idag, där nere vare fest! Och varje gång jag kände mig tvungen att gå ner för att ta en cigg blev jag stoppad och skulle leka social med de vuxna. Jag vill inte säga gamlingar, men ja.. good times, good times. Nu har jag skrivit text till två nya låtar, cant wait to show him (jobring asså), och spela in. gud jag vill spela in igen! Jag har aldrig tyckt om mikrofoner, mestadels för att jag aldrig tyckt om min röst, men hemma hos honom slog det mig, its fucking great.
Watching in slow motion as you turn around and say
TAKE MY BREATH AWAY!

a man's needs

När jag steg in genom dörren för några minuter sedan slogs jag av en äcklig tomhet. Jag hatar att jag redan är hemma igen. det är iförsig bra att jag är den enda i huset just nu, för jag pallar inte med folk. men det stör mig likväl. Jag är så trött så jag kan spy, har varit uppe hela natten och jag vill inget hellre än att sova men ändå tvingar jag mig själv till att knappa vid datorn först, måste kolla mailen och bla bla blaha.. men fan, fuck it, jag orkar inte förklara hur grymt det var i glasgow igen. inte just nu ialf. I NEED TO SLEEP!

18:42

Okey, glasgow 2007 för andra gången, what can i say? jag anländer vid glasgow centralstation runt sju tiden och issa och paulie möter upp mig bland folkvimmlet. I lägenheten bemöts jag för första gången av Nico, och (jag hatar det här uttrycket, men eh..) det säger klick med en gång. hah, vi hänger alla i köket med två av hans polare och snackar skit, jag får reda på att han är 29 och håller på att falla av stolen, how can that be?! jag skulle ju tippa på 22. Nåväl. Artschool next där det är streetparty i duggregnet. hur mycket folk som helst, billig öl och bra musik. issa blir aspackad, jag blir mer och mer intresserad av Mr N, och regnet gör det omöjligt att stå still utan att darra. jag och issa drar fumligt hem för att byta om, paulie hänger på, nico säger Ni måste komma tillbaka! vi byter om, nico ringer och säger att ABC is the place to be och issa vet inte vart det är, han kommer och hämtar oss. Abc låg tydligen tvärs över gatan från artschool haha, men its ok, vi hänger där ett tag. issa orkar inte dricka mer så hon och paul drar hem. jag och nico sitter kvar på terrassen (det regnar fortfarande) och snackar tills det stänger. vi går hem, vi sätter oss i hans rum, vi lyssnar på musik, och resten är sockersöta minnen. Nästa morgon möter jag issa i hallen (som i en film) och viskar om gårdagens shenanigans hahaha! Jag och issa drar till starbucks, köper present till nico och sen hem för att vila inför festen. Gud hemmafester i glasgow är helt fucking mental! Kl 5 på morgonen sitter jag förtvivlat och önskar att folk kunde DRA HEM! haha men fan, kidsen festar hela natten och hela morgonen och vad ska man göra? jag lade mig i nicos säng och fick finally vara ifred, tills hans väckte mig: Ohh i've been drinking too much! Nästa dag, efter att ha städat hela lägenheten, drog jag issa och paul till gourock och kollade på deras nya lägenhet + hälsade på hans daddy. Så himla fint ställe, gourock, speciellt utsikten vid vattnet där man ser högländerna. och deras lägenhet var också grym, de kommer ha det jättenice där. issa och paul sov över, men jag åkte hem. fick ha lite tid för mig själv och läste i några timmar, tills nico kom hem. På morgonen (eftermiddagen) lagade han pasta med pesto + ost till oss och det var godast ever. fuck chips and cheese liksom haha, de resterande dagarna åt jag PP varje dag. Yeye orkar inte ta alla dagarnas action, det var grymt, thats all. i loved it. Jag älskade att sova i hans säng, mysigast ever. vi vaknade alltid av varandra, liksom mitt i natten eller whenever, så fort någon rörde sig kände den andra av det. Första natten hade jag svårt att somna, jag vaknade hela tiden och Nico frågade omtänksamt om jag mådde bra. I'm fine, sa jag och vi kysstes. Grejen är att jag hade svårt att sova för att jag var inte van vid allt det där. Att ha en okänd arm runt midjan, tätt intill, hud mot hud. Jag var ovan, men jag älskade det. fan jag ville inte ens sova; bara ligga sådär blundandes hela natten och njuta. små mjuka beröringar, tunga andetag, om det varade förevigt.. sista natten hade jag en mardröm, det var en helt sjuk story om robotar som tog över människors kroppar och shit, precis som en film. jag vaknade upp med hjärtat bankandes och kände nästan för att gråta, men så fort jag slog upp ögonen fick jag syn på hans bröstkorg, och jag blev lugn. Innan jag åkte gav han mig en skiva med musik och videos, allt shit som vi hade kollat på och snackat om + ett litet brev, så jävla gulligt! auh, issa har blivit bättre på skateboard och jag hoppas allt löser sig med unin (dont worry, its gonna be fine!) och nästa gång vill jag höra fler polska skämt i köket, medan jag äter pasta med pesto! åh glasgow..

(issa och paul bråkar för att hon deleatat en viktig bild från sin kamera som han behöver för att visa hyresvärden)
Issa: But why didnt you put the pictures in the computer?!
Paul: Cause i can't do that.
Issa: What do you mean you CAN'T?!?
Paul: Cause i can't bring the whole fucking computer to show him the pictures!
Issa: oh, hehehe..

(issa till mig på starbucks, om min osäkerhet)
Issa: ...första gången var ett misstag, andra gången "halkade" han in, tredje gången tvingade du honom till det och fjärde gången var han hypnotiserad... vafan tror du det är klart han ville!!

(i sängen)
Nico: Are you raping me?!
Jag: Yes, I AM!


Ah fan, igår och idag har varit skitcepe, jag vet inte hur jag ska dela upp dagarna. Jag lämnade lägenheten lite innan tolv. Issa paul och jag promenerade till centralstationen och jag hann med tåget denna gången, hah. åkte till flygplatsen och fick hänga där hela natten för morgontrafiken är störd. De första två timmarna satt jag och läste men runt tre tiden fick jag nog. Jag hade fortfarande lite tobak kvar och bestämde mig för att rulla några cigg. Fan, kan man se mer ut som en bum? Satt ute och rökte i typ en timma, med en heineken som jag gömde bakom väskan. det började ljusna, jag satt och tänkte på allt som hänt, på hur mycket jag ville åka tillbaka. jag blev rädd för att åka hem, i några intensiva sekunder kändes det som att jag inte hade något att komma hem till. Check in öppnade, och den resterande tiden stod jag mest i kö. planet hem var lugnt, några svenska killar satt bredvid mig och innan de satte sig frågade de på engelska ifall sätet var ledigt..whatthefuck? alla svenskar som snackade med mig gjorde det på engelska, okey jag vet att jag inte ser svensk ut, men jag ser för fan inte skotsk ut heller. nåväl. jag försökte somna, jag ville bara somna, drömma bort allt, men det gick inte. morgonsolen och de kritvita molnen under gjorde det omöjligt, allting ser så mycket finare ut uppifrån. nåväl. jag antar att jag är hemma nu, fastän mitt huvud inte riktigt hängt med, jag är hemma och its gonna be fine..

I'm leaving and im never coming back!

Paul karen & G-man, kelvingrove park, chips and cheese, petey alan & fergus, baileys, the art school, sauchiehall street, brick, boardwise, stephen & cräääiig, bloc, 1 p drinks, neddies och Issa, here i go, im going.
cheers!

ride the big red wave

jag tänkte bara crasha hos anna måndag-tisdag, men det var så skönt att inte vara hemma och hennes lägenhet är underbar så ye..det blev mån-torsdag istället. Vi har lagat asgod mat, druckit kall öl på balkongen och hängt varje dag, hur gött som helst!. varje natt när anna gått och lagt sig satt jag själv på balkongen med ett glas i ena handen och en cigg i andra och skrålade halvhögt till medicine bottle mfl. jag älskar hennes balkong, den är i perfekt riktning. på sommaren ser man solnedgången och himlen har typ aldrig varit så fin som i förrgår natt. Sen var det jävligt nice att vakna ensam i hennes enorma säng också, helt utspridd. (jag älskar hennes nya väckarklocka, för jag vaknar aldrig av den, oavsett hur mycket hon snoozar.) men ja, nu är jag hemma for real, ialf i en dag. har precis varit på stan och växlat pengar, köpt present till issa + tält. killen i kassan flörtade med mig och det gjorde min dag, jag ser ju förjävlig ut liksom. och dessutom, jag klarade tentan! HAAHAAHAAA! ännu ett bevis på att jag inte behöver plugga röven av mig, ever again. nåväl, nu ska jag leta upp sanjins band på myspace och adda jäveln, han sa att han skulle maila men jag antar att ölen spolade bort det minnet. eh

singura in nebunie

okey kids, här har ni den, min och jobrings första låt till vårat projekt och den är på rumänska. ni kommer inte fatta något men det är lugnt. enjoy or not: http://www.speedyshare.com/491824746.html

lean on me now

jag älskar när folk med glasögon skrattar så hårt att de blir tårögda och måste ta av sig glasögonen för att torka bort skratttårarna. och sen när de sätter på sig bågarna igen så liksom glimmar det i ögonen genom glaset. jag tycker det är fint när folk skrattar så de gråter, och speciellt de med glasögon. för glasögonen får en person att se annorlunda ut. Sedan när de väl tar av dem blir de fullkomligt sig själva, och det är skrattet som lyft fram det. i like it. samma gäller även när tårarna inte är av lycka, när de gråter av negativa anledningar. att ta av sig glasögonen när man gråter av sorg och olycka verkar som ännu ett nederlag, som att riva ner alla murar runt sig och bara utelämna sig sådär.. naken och sårbar, glasögonlös. och man kan knappt se någoting på grund av alla tårar och den redan naturligt dåliga synen. Jag har tyvärr inte glasögon så jag kan inte göra sådär, ta av mig dem av glädje eller sorg. När jag skrattar för hårt blir jag, förutom tårögd, även våldsam. jag dunkar händerna i bordet typ tre fyra gånger och kippar efter andan efteråt medan tårarna ojämnt rinner ner för kinderna. jag sitter oftast vid bord när sånt händer..for some reason? men när jag nu inte gör det, och det inte finns något att dunka mot så stannar jag upp och hukar mig ner, ibland på alla fyra, och skrattar mot marken. när jag är ledsen gråter jag mot kudden, och jag vill oftast ha något att ta på mig efteråt, ett par bågar. återuppträtta fasaden så att säga. Jag skulle vilja ha glasögon. Ha något tunt att gömma mig bakom och bara visa mig själv när jag är alldeles sprattlandes glad, eller förtvivlat ledsen. antingen eller liksom, no inbetween.
Man kan förresten också göra massa schyssta moves med glasögon. Ta av dem dramatiskt, sätta dem på snedden för att skrämma bort folk, gnaga på ändarna och se ut som att man tänker på något jätteintressant, man kan få dem krossade av en bully.. (det skulle jag verkligen vilja känna på. jag skulle vilja vara en sån nörd i en gammal amerikansk film som får sina bågar krossade av skolans tuffing. liksom bara känna det där, bråket är på gång och i nästa sekund är jag halvblind och rädd, så fort jag hör glaset krossas så faller allt ihop och jag vet att det bara är att ge upp. im nothing.) Varför skaffa linser när glasögon är så mycket mer intressanta?

showercurtain thing

ay ay. vilken perfekt helg. b-kurs fest i fredags som slutade på sanjins favvisställe skål där jag snackade strunt med hans rumänska och brittiska polare. häng hos hanna i lördags där jag var måttligt road av nya james bond filmen, eh kalle anka tvspelet var roligare men what the hey, och så idag. Rutta ringde runt elva och vi hookade upp på stan. satt i några timmar i trädgårdsföreningen vid kanalen (i skuggan), sen café och sen körde hon hem mig, fast denna gången helt safe and sound. resten av dagen spenderade jag i rummet med tankar som får mig att le. Sommaren kommer bli grym. jag vet att vi alltid säger så, så fort solen börjar titta fram. "denna sommaren kommer bli grym", well yes of course! men nu menar jag det! hah. imorgon ska jag crasha hos anna för första gången och på fredag drar jag till glasgow. gotta love it

I forgot my sex with Bob in the car.

okey well det var väl inte så svårt, eh. av 5 timmar använde jag upp 1 och en tredjedel till att skriva och ja jag ansträngde mig faktiskt. om jag klarat den så jublar jag, om inte, whatever det är över ialf. nu ska jag ta det lugnt, äta lite glass, svettas lite och sen dra till institutionen. its gonna be good.
men jaja, påväg från tentan kom jag att tänka på ett that 70's avsnitt där eric försöker komma till 2ond base med donna men misslyckas att få av henne bhn. han frågar hyde om hjälp och får rådet att han ska köpa en bh som han först tränar på hemma innan han ger den till henne. jag tycker det är skrattretande kul hela grejen. killar kan inte ta av en bh, kan de verkligen vara så inkapabla? okey, stereotypt sätt så är killar händiga och tekniska, hur i hela friden kan man då inte förstå hur en bh fungerar, det är liksom grottmänniskoteknik det handlar om. eftersom jag själv inte stött på någon kille som helt utan problem lyckats få av mig bhn (när jag nu haft på en) kom jag fram till att det finns en stor del sanning i det och jag måste skratta för att det är så löjligt. Ifall jag någon gång skaffar pojkvän ska jag först träna honom som en liten monkey att ta av min bh innan han får komma någonvart, sen kan han väl sprida budskapet till sina inkapabla polare. cause i care, utvecklingen måste gå framåt. hahaha gud i need a drink.

bo wideberg says Go!

äntligen fredag och äntligen (snart) slut med skola. om ca två timmar har vi sista tentan och jag vill bara få det överstökat. nej det kommer inte att gå bra men fuck it. efter tentan är det fest på institutionen och sedan ska alla dra vidare till kontiki (förmodligen?). jag har hört rykten om att stefan och några lärare till ska med oss ut haha, hoppas det. sanjin borde ialf vara på men det blir intressant att se om stefan och karolina också kan släppa loss. (olle tänker jag inte ens diskutera, jag vill fan inte ha med honom ut. han ska väl inte vara med på festen heller, va, va?! hoppas daniel är på...) nåväl, nåväl. jag har som sagt lite tid kvar innan jag ska sitta i tentasalen och hålla käft i några timmar, men jag vet inte om jag orkar plugga mer. jag har läst så mycket jag pallar så jag får väl göra som jag brukar, skriva massa skit och bortförklara att jag inte kan texterna utantill (som de tycker att man ska kunna, eh? jag är inte så bra på namn så hur ska jag veta vem som sa vad?) jaja, restuppgift/hemuppgift är inte så farligt.. sandrew-veckan, pilsnerfilm, reformen, biografdöden och bergmans genreexperimenterande. det är så intressant att jag dör.

in the outskirts

var på två studentmottagningar idag, god mat gamla vänner, trevligt. men bäst idag var att åka bil med rutta. hon fick körkort för några veckor sen och idag var första gången jag fick åka med henne. Rutta är en kort liten eritreansk tjej som med mig bredvid sig inte borde få lov att köra bil. förutom att vi höll på att köra på diverse bilar råkade vi även komma in på fel fil, i fel riktning precis innan det skulle bli grönt. mitt i centrala stan sitter jag och rutta + madde som sitter bak i bilen och kollar på ett flak med kids som skriker lite längre bort och fattar inte att minst en borde hålla ögonen på vägen. rutta bara kör och innan vi vet ordet så skriker madde till och vi tittar framåt för att bli bemötta av tre bilar bredvid varandra som är påväg mot oss. men rutta kan hantera det ialf, hon gör värsta u-svängen och kommer in på rätt fil bara för att bli tutad på igen när hon märker att hon stannat på ett spårvägsspår. sedan kör vi fel några gånger (mycket på grund av mig, varför lyssnar man på mig när jag är den sista i världen som borde få körkort? Jag måste ha bra övertalningsförmåga or something, -nej jag svär det är hit, jag känner igen mig..eh) Ett antal kärringstopp, panikskrik och nervösa skratt + roliga storys att berätta för kidsen senare, all in all. very nice. det är action, thats all.
påväg till klippan:
Jag - Sväng till höger.
Rutta - Irina det är motorväg där, ser du inte skyltarna?
Jag - Vilka skyltar? Jag kollar inte på skyltarna jag kollar på omgivningen.
Det var förresten roligt att killarna bredvid oss blev stoppade av polisen och inte vi, när det var rutta som körde 90. yeah. action

Gloucester

I senaste avsnittet om seriemördare på discovery handlade det om Fred och Rosemary West. Tillsammans dödade de och torterade 12 kvinnor och flickor bland andra sina egna kids och Freds tidigare fru. De styckade och begravde kropparna i källaren, lite varstans i sitt hus och på ett fält. När en kropp som varit begravd i 20 år hittades ville offrets syster se skelettet. Hon sa att det var så sjukt, ett kranium som legat under jord, men hon visste att det var hennes syster. Efter 20 år kände hon igen formen på huvudet, kände igen sin syster som bara var ben. Fred hängde sig i sin fängelsecell innan han hann dömas, och rosemary sitter inne for life än idag. människor slutar aldrig fascinera, förvåna och äckla mig.

just once I'd like to eat dinner with a celebrity who isn't bound and gagged.

Anna har flyttat hemifrån, igen, fast den här gången på riktigt och för gott. hennes lägenhet är helt nyrenoverad och asnice! jag är lite avis men det är lugnt, kommer få nycklar dit och anna är en workaholic. nu när hon är borta så har jag också fått ta över hennes boxer, äntligen fler än tre kanaler! det enda tråkiga är att vi inte kommer titta på allt det roliga tillsammans längre, men jag slipper ialf bråka om vilken kanal som ska vara på. nåväl, alla vinner. jag undrar ifall det kommer bli jobbigt utan henne, jag är orolig för det. men we'll see, we'll see. hon är bara några minuter härifrån, så det är nog lugnt.. fan, jag saknar henne redan.

why don't you babe?

vem är mark ronson? jag har totalmissat honom, eller det kanske inte bara är jag. nåväl. satte på mtv förut och hans video stop me började precis då. COVER! tänkte jag och hade smithslåten i huvudet samtidigt. jag brukar inte tycka om smithscovers så mycket, men denna satt jag och diggade till. videon är ganska fin och grejen är att det är en cover på två låtar, inte ofta jag hör sånt (förutom medleys men ja..) stop me if you think that you've heard this one before + you just keep me hanging' on. två gamla pärlor och den här snubben mark kommer och gör en moderna låt som blir bra. kudos!
idag ska gänget samlas hos jobring och fira/sörja robert och lova som på måndag flyttar till frankrike. hela sommaren ska de spendera, arbetandes, på en lyxyacht. okey att det är jobb, men för helvete.. yacht, franska rivieran, money... gud jag vill följa med!

underwear go inside the pants

Min dag so far har gått från förjävlig till nice. det hela började med att jag igen inte lyckades vakna i rätt tid, fast den här gången på grund av min väckarklocka som av någon konstig anledning har sänkt volymen på sig själv. nåväl. på spårvagnen några hållplatser innan jag ska av kommer det på ett tiotal ungdomar som ska ta studenten idag och självklart skriker de så högt att jag svär på att jag kommer få tinnitus vilken sekund som helst. Det är för tidigt för skrikande kids, jag pallar inte så istället trycker jag mig mot ett fönster och får mordiska tankar. föreläsningen innan lunch är okey men jag håller på att somna och får som vanligt inte ner ett skit på pappret och så kommer äntligen rasten. god bless break. blablabla resten av skolan går finfint och påvägen hem innan jag går på vagnen är det ett flak med andra studenter som också är överdrivet glada. fast den här gången blir jag inte sur, jag blir också glad, för mellan deras skrik hörs Summer of 69 och den får mig alltid att må bra. nåväl. Jag hatar att diska.. och jag hatar speciellt när det inte finns något jävla diskmedel i disksvampen. varje gång jag ska diska så tar jag tag i svampfan och squeezar samtidigt som jag i mitt huvud ber om att det ska komma lite, om bara lite, skum. och varje gång det gör det så hjular jag (i huvudet), men när svampjäveln inte skummar så dör jag lite inombords. åh gud, mina i-landsproblem äter upp mig.