déforme-moi

så nu är det klart. anna har äntligen fått tag på en lägenhet, kontraktet är redan skrivet och allt är klart. hon får flytta in den första december. först ska hon dock renovera, fixa golv och väggar, kök och badrum. och nu gör hon mig galen med alla prylar som hon vill köpa för att dekorera lägenheten med. hon ropar på mig stup i kvarten för att jag ska gå och titta på någon osmaklig bild av ett osmakligt objekt. och jag bara "mm nej, jag tycker inte om det, men det är din lägenhet liksom". nåväl.
i början av nästa år är hon gone härifrån igen, fast denna gången blir det nog på riktigt. jag vet inte vad jag tycker om det än. jag är glad, är jag glad?
jag vet inte. och jag kan inte bli mer ärlig än såhär, jag vet faktiskt inte. jag vet inte vad jag tycker om att min syster ska flytta iväg, några få hållplatser ifrån mig, but still. jag vet inte vad jag tycker om att en av mina närmsta vänner inte längre är nära, alls. jag vet inte hur jag mår över skolan och tentorna som jag inte orkar plugga till. jag vet inte ens om jag är nöjd med mitt liv, so far.
jag bara vet inte.


tu me tues (tu me fais du bien)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback