la tristesse

alldeles nyss fick jag ett sms, men som vanligt så blir jag nervös över ingenting, för det var fel person. jaja, någon tänker ialf på mig. (klen tröst.)
så nu sitter jag bara hos madde med lite för hög musik och dricker lite för surt vin. och det enda jag tänker på är bara jobbigt. istället för att allt går snabbt, är jag i slowmotion nu. varför kan inte alla dagar kännas lika bra som i torsdags; när francoisen blev orolig och trodde jag hade försvunnit för gott bara för att jag var borta en liten stund och pratade med någon. och en jävla kille kysste madde, men hon bara skämtade bort det, för hon ville inte ha honom. hahahahahahahaha
fan.

I wished with all my heart we could just leave this world behind. Rise like two angels in the night and magically, disappear.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback