the end of the line.
Jag och madde snackar ofta om våra skyddsänglar, på ett komiskt sätt. Ja, vi är väl kanske inte fullt allvarliga när vi säger att vi tror på dem, men eftersom vi inte tror på så mycket annat så känns det bra att ialf ha någon påhittad att tro på. Igår på franks kom vi på att vi skulle döpa dem, det blir ju lättare att bli sur på något som har ett namn. Hennes fick heta Toto, och min jävel heter Miguel. They both suck.
Sen jag och madde började umgås 24/7 så verkar det som att Toto och Miguel också lärt känna varandra, och influerat varandras makt. Miguel har varit lite snällare mot mig, men han fattar fortfarande inte exakt vad han ska göra (jag har åkt den jävla djungelvagnen fem gånger nu) och Toto har blivit mer efterbliven.
Fransmännen, måste jag skriva om nu. Julien, den otroligt snygga, och Geoffrey, den inte så speciellt attraktiva, dock väldigt charmig ändå. Jag raggade på Julien eftersom det var jag som såg honom först, och madde som inte ens ville ha Geoffrey blev uppraggad av honom. Senast vi sågs allihopa berättade Geoff för madde att han tyckte om henne. "I love the way you just spilt beer over yourself, i just love everything about you." Och madde bara stod som ett fån och visste inte hur hon skulle reagera. Jag förstår henne. Oavsett hur mysigt det är att höra något sånt om sig själv, så är det bara jobbigt när det kommer från fel person. Och julien då. Jag har tröttnat på honom. haha min crush varade så länge den kunde antar jag, lite mer än två veckor. Ju mer jag lärde känna honom, desto mindre ville jag ha honom, och det förvånar mig verkligen inte. Han är för impulsiv för mig, han tycker inte om att lova saker, och han är inte en sån som anstränger sig för att komma i tid. Och turns out, arrogans är inte så sexigt som det låter. Men jag är inte ledsen över det, ångrar inget och är ändå glad över att ha fått ha lite roligt och nervöst de senaste dagarna. Dessutom så äcklades jag aldrig av honom! haha jag kanske är botad nu.
Jaja, nu är det väl bara att vänta på nästa killar som Toto och Miguel kastar i ansiktet på oss.
Sen jag och madde började umgås 24/7 så verkar det som att Toto och Miguel också lärt känna varandra, och influerat varandras makt. Miguel har varit lite snällare mot mig, men han fattar fortfarande inte exakt vad han ska göra (jag har åkt den jävla djungelvagnen fem gånger nu) och Toto har blivit mer efterbliven.
Fransmännen, måste jag skriva om nu. Julien, den otroligt snygga, och Geoffrey, den inte så speciellt attraktiva, dock väldigt charmig ändå. Jag raggade på Julien eftersom det var jag som såg honom först, och madde som inte ens ville ha Geoffrey blev uppraggad av honom. Senast vi sågs allihopa berättade Geoff för madde att han tyckte om henne. "I love the way you just spilt beer over yourself, i just love everything about you." Och madde bara stod som ett fån och visste inte hur hon skulle reagera. Jag förstår henne. Oavsett hur mysigt det är att höra något sånt om sig själv, så är det bara jobbigt när det kommer från fel person. Och julien då. Jag har tröttnat på honom. haha min crush varade så länge den kunde antar jag, lite mer än två veckor. Ju mer jag lärde känna honom, desto mindre ville jag ha honom, och det förvånar mig verkligen inte. Han är för impulsiv för mig, han tycker inte om att lova saker, och han är inte en sån som anstränger sig för att komma i tid. Och turns out, arrogans är inte så sexigt som det låter. Men jag är inte ledsen över det, ångrar inget och är ändå glad över att ha fått ha lite roligt och nervöst de senaste dagarna. Dessutom så äcklades jag aldrig av honom! haha jag kanske är botad nu.
Jaja, nu är det väl bara att vänta på nästa killar som Toto och Miguel kastar i ansiktet på oss.
Kommentarer
Trackback