we look so good together

Jag är inget BD fan. Jag har aldrig varit ett BDfan. Jag har dåliga minnen av BD, eller ja, ett dåligt minne. Hultsfred 04, svinkallt, jag och issa halvsover huttrandes mot ett träd på festivalområdet medan henrik skrålar på scen, och alla låtar låter likadant. Men sen finns det ju undantag, alltid undantag. Jag kan inte få nog av Underground eller Whirlwind, och shoreline är också rätt bra, men mest anna ternheims version.
mh -
Trots att jag var och lagade ett hål hos min tandläkare idag och hon bedövde halva min käft, och jag hatar bedövning, så amusar det mig alltid att kolla mig själv i spegeln efteråt. jag ser ut som ett missfoster så fort jag försöker prata eller överhuvudtaget röra på läpparna. Men sånt vill bara jag själv skratta åt liksom, det är inte roligt att gå runt på stan och se ut sådär. Så idag, efter mitt plågande besök virade jag halsduken runt halva ansiktet så att jag såg ut som en terrorist istället. hellre terrorist än freak liksom. och när folk tittade på mig konstigt så tänkte jag att fan, om de bara visste hur det såg ut där under. jajävlar. men nu ser jag normal ut igen.

mun

I dream a dream that can't come true
I am a weak heart, a weak heart to break

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback