cockeyedcharlie

anna kom hem nyss helt exalterad och glad. hon hade just blivit uppringd av en mäklare som sa att han hade ett erbjudande till henne, en hyfsat stor etta till ett bra pris vid vågmästare, och hon ska på visning imorgon. hon kom skrattandes och sjungandes in i mitt rum: lala la! jag är så glad så glad, är inte du också glad!?
och jag sa: ta det lugnt, inget är ju klart än.
- Äh men jodå! haha, är du inte glad?
- Jag vill inte vara glad i onödan.
jag stannade upp och kunde inte fatta att dem orden kom ur min mun.
glad i onödan?
hur kan det vara onödigt att vara glad. vad är det för fel på mig.