cockeyedcharlie

idag (söndag) gick äckligt snabbt, jag tror det beror på gårdagens bravader.. vaknade sent och har inte orkat göra mycket mer än att sitta vid datorn och spela betafuckingpet (jag fattar inte vad det är men jag vinner typ bara var fjärde match, förut var jag kung! whats going on?) igår ialf, hade pappa 50års shindig och jag fick såklart vara med och festa/hjälpa till. det var nice, pappa var glad hela tiden och gästerna trivdes i partytältet. efter mycket spring satt jag och anna och bara kollade på folket som dansade på altanen. när jag var liten skämdes jag över dem, jag sprang och gömde mig någonstans där musiken var som tystast, men nu tittar jag gärna på och ler. det är kvalitetsunderhållning liksom, att se 30-70+ åringar dansa till 80tals hits och shakira. jag ska också skämma ut ungarna sådär när jag blir äldre (gammal) cant wait! När jag och anna visade några hälsningsvideos + höll ett tal blev några tårögda, bland annat daddy. det var fint och jag skulle egentligen också gråtit ifall jag verkligen levt mig in i stunden, men jag ville inte. 50 är liksom för mycket för mig att fatta, jag vill inte att pappa ska bli äldre för jag vet vad som händer med åldern. och som vanligt hatar jag förändringar som sker mot min vilja. jag kommer nog aldrig komma över min åldersnoja, det vore bättre ifall vi inte höll reda på tiden. bara levde i den.