grey gray

så jag spelade beta med en kille och han ville chatta vidare, sure why not tänkte jag, det var ju ett tag sen jag snackade strunt med en främling och vem vet, han kanske är en gnutta intressant. ack nej. det första han frågar när han fått min emessen är om jag är singel, sedan fortsätter han in på utseende spåret. är jag liten och späd undrar han, yeah kameler är väl randiga? jag är normal svarar jag, lång och normal, men det räcker inte som svar och det bästa vore väl om jag skickat ett fullfrontal kort med mätsticka bredvid mig så han kunde se exakt HUR JAG ser ut, för det är ju så very very important.. efter ca fem minuter in i det otroligt hjärndöda samtalet frågar han om jag haft många pojkvänner, om jag varit i säng med många and so on. och det slutar inte förvåna mig hur ointressanta människor kan vara. hur blanka. tio minuters chattande och jag gav upp, orkade inte ens försöka konvertera honom, förklara för honom att 29 år ändå är tillräckligt gammalt för att man ska ha kommit ur det nyfikna pojkstadiet, det idiotiska utseendefixerande pervostadiet. ifall alla andra killar jag kommer träffa i mitt liv de närmaste 10-15 åren är lika personlighetslösa som honom tänker jag bli asexuell, flytta till thailand och bo med munkar och tigrar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback