cockeyedcharlie

Imorgon (om några timmar) ska jag återigen vinka av henne från flygplatsen. det känns lite sorgligt men inte alls så tungt som första gången. Då trodde jag att så fort hon kliver på planet härifrån så är det kört, thats it, jag kommer förlora henne föralltid. jag gjorde det också, ett tag, men föralltid är aldrig så länge som man tror. Nu kan jag äntligen pusta ut och veta att det är lugnt, det spelar ingen roll hur långt ifrån varandra vi än är, när vi möts igen blir det ändå som det brukade vara. vi återgår till våra gamla jag. alltid våra gamla jag.