En gång en fredag.

Jag tänkte att jag skulle gå ut idag, umgås med folk och dricka. Men vädret är så tråkigt, och folk är så svåra att organisera. Jag bestämde mig för att strunta i det, fuck fredag, och bara hänga själv hemma hela kvällen. men what to do? efter att ha snurrat runt på stolen några varv fick jag syn på bokhögen på golvet, blicken drogs mot två av dem, den första av John Berger: "Och likt fotografier; min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar" och den andra en pjäs av J.P Sartre: "Smutsiga händer". Jag tänkte att jag kanske skulle hinna läsa de båda idag och började med Bergers bok för att Sartre är det bästa att avsluta med. Jag satte mig på soffan i altanen med en filt runt mig och några meningar in i boken började det regna. Så enkelt och härligt att höra orden som läses i huvudet ackompanjeras av regn mot taket. I en timme satt jag sådär och njöt tills ögonen inte orkade mer, tills regnet på ett hypnotiserande sätt gjorde dem alltför trötta för att fortsätta. Jag somnade på soffan och drömde existentiella drömmar, bokens innehåll höll på att processeras i mitt omedvetande och jag vaknade upp en gång nervös, som ur en mardröm fast det egentligen inte hade skrämt mig. Regnet hade inte slutat piska och jag somnade om snabbt. När jag vaknade en timma senare var det kråkor som kraxade utanför och regnet hade upphört. De kraxade för att det slutat regna, de hade kommit fram efter regnet, och de ville göra mig medveten om att det är dags att vakna, no more rain, no more sleep. Jag tog mig upp och virade filten runt mig, satte mig utomhus och rökte en cigg. Att röka precis efter man vaknat är bland det bästa som finns, ciggen har aldrig smakat bättre och röken som fyller lungorna tröstar mer än syre. Medan jag satt där fick jag syn på två harkrankar som hade sex på väggen några decimeter ifrån mig. Jag antar ialf att det var sex de hade, de satt liksom fast i varandra i änden, blickstilla på väggen. Jag tittade på dem med trötta ögon och det var första gången som jag inte kände att jag hatade harkrankar. Sådär satt vi alla tre en stund, upptagna. Dem med att fullborda sin kärlek och jag med att, som en peeping tom, titta på och röka den härligaste cigaretten på hela dagen.
Sedan gick jag upp till mitt rum och såg att jobring just hade ringt, ringde upp honom och det visade sig att han vill bjuda mig på bio ikväll. Så nu ska jag bara sitta och tidsfördriva en timma tills han kommer och hämtar mig. Det ser ut att bli en fin fredag after all.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback